Relationen mellan barnet och den vuxna är viktig. Vi bygger ständigt relationen genom att visa att vi är intresserade av barnets liv.

Som vuxen behöver du

• visa att du är intresserad av barnets liv
• bry dig om hur barnet mår
• bry dig om vad barnet gör och tänker.

Fortsätt visa att du bryr dig även om du inte får svar på dina frågor. Våga fråga och våga lyssna. Visa att du är en trygg vuxen. Se till att du har tid för ditt barn även om hen kanske vill umgås med vänner eller vara själv.

Om du önskar stöd eller vägledning i ditt föräldraskap kan du kontakta Team tidiga insatser.

Telefonnummer: 0418-47 33 05

Mailadress: tidigainsatser@landskrona.se

Alla människor är egna individer med särskilda personlighetsdrag. Samhället kan liknas vid en stor fyrkant och det är inte alltid alla individer som får plats inne i fyrkanten. För att alla ska få plats behöver både individerna och samhället anpassa sig. Det kan vara komplicerat.

När barn har svårt att passa in i vardagen har vuxna en skyldighet att stötta och hjälpa till – oavsett om det är i skolan, på fritiden eller i familjen. Det mest värdefulla du kan göra är att lyssna på barnet. Låt barnet äga sin egen berättelse och ge uttryck för sina egna känslor. Ge barnet mod att möta livets utmaningar. Sök samarbete med andra vuxna runtomkring barnet, exempelvis skolpersonal eller kompisars föräldrar.

Skärmtid är idag en naturlig del av alla barns vardag. Mobiltelefoner, plattor och datorer är plattformar för bland annat kunskapsinhämtning, rekreation och kommunikation. Svårigheten handlar ofta om att begränsa barnets användande av skärmar.

De teknologiska framstegen är designade för att ge oss människor en “kick” att vilja fortsätta. Ju mer tid vi tillbringar framför skärmar desto svårare blir det att sluta. Av den anledningen behöver alla barn begränsningar så att de inte utvecklar ett beroende eller missbruk.

Det finns inga givna regler kring vad som är tillräckligt mycket skärmtid. Det är något ni behöver komma överens om i er familj. Låt barnet veta vad ni förväntar er att barnet ska göra innan hen får sätta sig framför en skärm. En sak kan vara att barnet först måste göra sina läxor.

Missbruk är överanvändning av någonting till den grad att det får allvarliga, negativa konsekvenser för individen. Vanligtvis pratar vi om alkohol eller droger, men det kan också handla om spel, sex, inköp eller något annat.

När det handlar om tonåringars missbruk bör föräldrar vara vaksamma på

• plötsliga personlighetsförändringar
• förlorade intressen
• destruktiva kompisrelationer
• försämrad ork
• försämrad matlust
• skolproblem
• irritation
• stölder av pengar.

Föräldrar bör också sträva efter att prata med sina tonåringar om alkohol och droger. Det kan man göra på olika sätt och följande är ett exempel: “Jag vet att det förekommer droger och alkohol på fester, skolområdet och bland andra ungdomar. Har du stött på detta någon gång?”

Försök att inte skuldbelägga. Ha snarare en öppen och ärlig diskussion om risker och konsekvenser förknippat med alkohol och droger.

I teorin får du som förälder bestämma om det mesta. I praktiken handlar det inte om att bestämma, utan om att samarbeta. Föräldrar ska alltid sträva efter att nå samförstånd och samarbete med sina barn – även de allra yngsta.

Ibland behöver man som förälder sätta ned foten och utöva sitt föräldramandat för barnets bästa. Det är sällan det mest effektiva en förälder kan göra. Kom ihåg att ditt barn är en egen individ, precis som du. Hur hade du önskat att din förälder agerade mot dig i en liknande situation?

Om man alltför ofta hamnar i maktkamper med sitt barn kommer man till slut befinna sig i en konstant spiral av manipulationer, lögner och hot. Bjud istället in barnet till en diskussion om varför du tycker som du gör och lyssna till vad barnet tycker. Försök nå enighet och samförstånd.

Svårigheten ligger i att stå ut med eventuella konsekvenser av att du säger nej. Barn har en otrolig förmåga att få föräldrar att känna skuldkänslor. Dessa skuldkänslor hindrar ibland föräldrar från att fatta rätt beslut. Det beror på att det finns en rädsla att barnet ska bli besviket, sårat eller argsint.

Som förälder är det bra att reflektera kring varför du säger nej. Säger du nej på ren automatik? Finns det ett bra skäl till varför du säger nej till just den här saken? Om du på ett bra sätt kan motivera för dig själv varför du säger nej blir det lättare att förklara för barnet. Det är inte säkert att barnet nöjer sig bara för det. Men sannolikheten är högre att barnet nöjer sig med en förklaring.

På alla skolor i Landskrona stad finns elevhälsan. Det är ett team som brukar bestå av en skolkurator och en skolsköterska. Det finns oftast också tillgång till skolläkare och skolpsykolog.

Tillsammans utgör dessa personer ett stöd för alla elever på skolan Vill du få kontakt med någon i elevhälsan men inte vet hur kan du prata med din lärare, kurator eller rektor.

Familjerådgivning är till för er som behöver prata om relationen eller familjen som helhet. Det kan handla om att man vill förbättra någonting i familjen för att alla ska må bra.

Det kan också handla om hur man hanterar en skilsmässa eller separation på ett så bra sätt som möjligt för alla inblandade. Samtalen sker under sekretess.

Den som varit utsatt för ett brott kan behöva stöd för att återfå fotfästet i tillvaron. Brottsofferjouren kan hjälpa dig i sådana situationer.

Brottsofferjouren är en ideell förening som ger stöd till personer som

• har utsatts för brott
• har blivit vittne till brott
• är anhörig eller närstående till brottsoffer.

Du kan nå Brottsofferjouren på telefon eller mejl.

Telefonnummer: 042-13 37 00

Mejladress: info@vastraskane.boj.se.

Om du vill kan du vara anonym.

Det kommunala aktivitetsansvaret är en kommunal verksamhet som syftar till att stötta alla ungdomar i gymnasieålder som inte har en sysselsättning.

Anhörigstöd är för dig som är anhörig till någon som behöver ditt stöd. Det kan vara på grund av funktionsnedsättning, långvarig sjukdom, psykisk ohälsa eller ålder.

Du kan få stöd både individuellt och i grupp. I grupp får du stöd med personer som har liknande erfarenheter som du. Landskrona stad har också ett digitalt anhörigstöd som heter En Bra Plats. Där får du möjlighet att vara anonym, ta del av information samt chatta med andra anhöriga och stödpersoner.

Första Linjen är en del av Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Landskrona. Hit kan man vända sig om man mår psykiskt dåligt.

Du kan få hjälp om du

• känner dig nedstämd ofta
• känner att livet känns meningslöst
• har tankar på att skada dig själv
• misstänker att du har någon form av diagnos (exempelvis ADHD eller autism).

Om du behöver en mer långvarig kontakt slussar Första Linjen vidare till Barn- och ungdomspsykiatrin. För att få kontakt med Första Linjen eller Barn- och ungdomspsykiatrin kontaktar du något som heter En väg in.

Kontakta En väg in.