Den grönfläckiga paddan har alltid varit ganska vanlig i kommunen, men den försvann under 1990-talet. Sedan 1995 har det genomförts flera projekt för att få tillbaka paddan i kommunen.

Den grönfläckiga paddan har haft sina starkaste fästen på Ven, Gråen och söder om staden. Arten har minskat kraftigt och i praktiken försvunnit. Sedan 1995 har kontinuerliga inplanteringsförsök gjorts på Ven, Gråen, Hildesborg och Sundvik. Flera olika metoder har provats. Till att börja med sattes småpaddor som har växt upp i odlingar ut. En annan metod är att yngel och äggsträngar har flyttats till lämpliga lokaler. Resultatet har varit varierande. Under våren kan man numera åter njuta av den grönfläckiga paddans sköna sång i Hildesborg.

Landskrona är en kommun med många fina naturtyper. Ven är kommunens pärla när det kommer till artrikedom, men det finns också unika djur- och växtarter på fastlandet. I kommunen finns det några 10-tal fridlysta arter. Några av dessa arter kan bara hittas i kommunen och på ett fåtal andra platser i Sverige.

Hotade växt- och djurarter skyddas genom fridlysning

Hotade växt- och djurarter kan skyddas genom fridlysning. Det innebär att det är förbjudet att fånga, döda eller plocka dem. Fridlysningen är ett skydd som hjälper vissa speciella arter att återhämta sig. För nuvarande är det 300 växt- och djurarter som är fridlysta i Sverige.

Fridlysningen beslutas först och främst av Naturvårdsverket som bestämmer över hela landets fridlysningsskydd. Utöver detta kan varje länsstyrelse sätta vissa skydd för arter inom länet. I Skåne län finns bestämmelser för ett par arter som är hotade – till exempel blåsippa och gullviva. Dessa arter har under en tid blivit populära att plocka. Det har lett till att de har minskat drastiskt i antal. Därför är det numera förbjudet att plocka eller skada dem på något sätt.

Orkidéer är fridlysta i Sverige

Orkidéerna i Sverige har blivit fridlysta för att minska eller stoppa den internationella handeln av dessa speciella växter. Andra arter som är utsatta för försäljning och andra stora ingrepp är mistel och backsippa. De plockas och grävs upp i stora mängder.

Jord- och skogsbruk är dock undantag till detta skydd. Inom dessa verksamheter gäller inte det strikta förbudet att skada arterna. Däremot ska man visa största möjliga hänsyn till de känsliga arterna.

Även vissa djur är fridlysta i Sverige

Vidare täcker fridlysningen in djur. I Sverige är alla groddjur skyddade på grund av att deras livsmiljöer, alltså dammar och våtmarker, har förstörts. För reptiler i form av ödlor och grodor finns det vissa specialregler. Man får ta upp och studera arterna men man måste sätta tillbaka dem på samma plats. Detta är bara tillåtet att göra med de allra vanligaste arterna – exempelvis vanlig groda och vanlig padda. Man kan ta rom eller yngel från dessa arter med sig hem för att studera. Men sedan ska dessa återlämnas på samma plats som man hittade dem.

Sandödla är en fridlyst art

Sandödlan är gråbrun eller vackert grön i praktdräkt och blir runt 20 cm lång. Den har ögonfläckar på sidorna som består av mörkbruna fläckar med en vit kärna. Vidare har den också två ljusgråa band som går längs rygg- och svanssidorna. Sandödlan kan förväxlas med skogsödlan som är en lite mindre art med liknande utseende.

Sandödlan övervintrar nedgrävd i marken och kommer upp under mars–april. Honan lägger mellan 4–15 ägg i juni. Äggen är nedgrävda i soliga och sandiga miljöer. De kläcks sedan under augusti–september.

Sandödlan förekommer i södra Sverige men inte på så många platser. Ödlorna har speciella krav på sin miljö som omfattas av torra marker med ört- eller ljungvegetation. Man kan också stöta på dem i sand- och grustag. Arten hotas av igenväxning och skogsplantering.

I Landskrona finns sandödlan på Ven och längs kusten mellan Landskrona och Fortuna.

Gullviva är en fridlyst blomma

Gullviva är en flerårig ört som blir mellan 2–3 dm hög. Bladen är tandade och bildar en bladrosett kring växtens bas. I övrigt bildar Gullvivan en flock av små gula blommor som blommar mellan maj–juni.

Gullviva förekommer i ängs- och gräsmarker och finns från södra till mellersta Sverige. Gullvivan föredrar kalkrika jordar men tycker också om skogar med mullrik jord. Gullvivans bladrosett gör att den är bäst anpassad till miljöer med låg vegetation. Detta kan vara en anledning till att den har minskat med åren.

I Landskrona förekommer gullvivan längs Saxån och i Hilleshögs dalar.

Jättefräken är en fridlyst växt

Jättefräken är en flerårig kärlkryptogam som kan bli uppemot 1,5 meter hög. Skottet saknar klorofyll och har en gul-vit färg. Precis som namnet avslöjar är detta den störta arten av fräken i Sverige och det gör det lättare att utskilja den från andra arter i samma släkte.

Jättefräken är väldigt sällsynt i Sverige och finns endast på ett par platser kring västra Skåne. Arten trivs bäst vid rörligt grundvatten, men den kräver också kalkrika jordar. Jättefräken kan dessutom trivas bra i mer störda miljöer, exempelvis på Ven, eftersom den gynnas av erosion.

I Landskrona förekommer den på ven och kring Ålabodarna.

Kamomillkulla är en fridlyst art

Kamomillkulla är en ettårig ört som blir omkring 20–50 cm hög. Den har vita strålblommor och gula diskblommor som blommar mellan juni och september. Den har vissa karaktäristiska aspekter som gör den lättare att urskilja – dess lukt och fjäll mellan blommorna.

Kamomillkulla har funnits på många olika platser i både Götaland och Svealand. Dock har den fått bakslag och nu kan man bara finna örten i södra Bohuslän och på Ven. Arten gillar näringsrika marker som utsätts för regelbundna störningar.

Klintsnyltrot är en fridlyst art

Klintsnyltrot är en flerårig ört som saknar klorofyll och blir runt 3–7dm hög. Stjälken är gul eller rödbrun. Arten blommar juni–juli och blomfärgen varierar mellan gult till violett.

Den är en parasit. Det betyder att klintsnyltroten lever av en annan art – i detta fall väddklint eller rödklint. Värdväxten utnyttjas för att parasiten ska kunna fånga upp näringsämnen och växa sig livskraftig. Samtidigt dör värdväxten sakta men säkert. Eftersom det är en parasit måste dess frön komma i nära kontakt med värdväxtens rötter för att gro.

Klintsnyltrot förekommer i södra Sverige, men den återfinns mest i västra Skåne. På Ven finner man en stor del klintsnyltrot. Den växer helst på kalkrika slutningar, i exempelvis torrängar eller bryn, tillsammans med värdväxten.

Klotullört är en fridlyst växt

Klotullört är en ettårig växt som blir mellan 1–3 dm hög. Stjälken är enkel och gråvit. Bladen är lansettformade och oftast vågiga. Klotullört blommar juli–augusti och har vita blommor.

Klotullört växer vanligtvis på öppen, torr eller sandig mark såsom åkerträdor, tomtmarker eller vägmarker. Arten finner man i västra Skåne. Den har dock blivit mer sällsynt på grund av bland annat igenväxning och skogsplantering.

I Landskrona förekommer den kring Borstahusen, men den kan dyka upp lite här och var.

Ängskorn är en fridlyst art

Ängskorn är en flerårig gräsart med strån som blir omkring 5 dm höga. Dess blad är platta och har sträva ytor på båda sidor. Bladen är 2–5 mm breda och har en hårig översida. De förekommer i glesa tuvor. Ängskornet gynnas av att bli betat och växer helst på öppna betesmarker.

Ängskorn är sällsynt och förekommer främst i västra Skåne. Det finns tre kända platser där arten frodas: Foteviken söder om Malmö, Kävlingeåns mynning och strandängar söder om Landskrona.

Främmande arter är sådana som inte har förekommit naturligt i Sverige, utan förts hit avsiktligt eller oavsiktligt av människan. Det kallas för invasiv och främmande art när den sprider sig i miljön och hotar den inhemska biologiska mångfalden. Detsamma gäller om den skapar problem för människor och samhället.

Vissa invasiva främmande arter är upptagna på EU-förteckningen. Dessa är förbjudna att importera, sälja, odla, föda upp, transportera, använda, byta, släppa ut i naturen eller hålla levande exemplar av. Några av dessa arter är redan spridda i Sverige, och andra förekommer mer sporadiskt.

Invasiva arter kan påverka naturen och människor negativt på olika sätt:

• En invasiv art, växt eller ett invasivt djur kan till exempel vara bärare av en sjukdom som smittar. Då kan den inhemska arten helt slås ut eller försvagas.
• Det kan bli problem om en invasiv art korsbefruktas med en inhemsk art.
• Det finns växter som sprider sig mycket fort, som jättelokan med sin brännande sav, eller lupiner som är svåra att få bort när de har etablerat sig.
• Andra invasiva arter äter allt i sin väg. Ett exempel är den spanska skogssnigeln som härjar i trädgårdslanden.

Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Främmande arter är arter som har förts hit avsiktligt eller oavsiktligt och som inte har förekommit naturligt. Utöver att hota den biologiska mångfalden utgör de ett stort hot mot naturmiljöer och ekonomiska värden.

Vad ska man göra om man upptäcker en invasiv främmande art?

• Försäkra dig om att arten inte sprids. Vissa arter kan spridas med mycket små jord- eller växtfragment. Vissa arter är giftiga vid beröring. Läs om spridning och giftiga växter på Naturvårdsverkets hemsida.
• Rapportera om ditt fynd. Du rapporterar om fyndet på artdatabankens sida för invasiva arter.
• Bekämpa enbart arten om du kan göra det säkert och inte riskerar att sprida den. Läs mer om hur du bekämpar på ett säkert sätt på Naturvårdsverkets hemsida.
• Vidta åtgärder för att motverka invasiva främmande arter. Som fastighetsägare är du ansvarig att göra det.

Vad gör Landskrona stad för att motverka invasiva arter?

Kommunen har inventerat invasiva främmande växtarter. Vi genomför kontinuerligt åtgärder enligt en handlingsplan för att motverka utbredningen av arterna. Detta är en del av ett projekt som medfinansieras av statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA).

Åtgärderna genomförs i följande prioriteringsordning:

1. Bekämpa lagstiftade arter.
2. Bekämpa arter som utgör störst hot.
3. Bekämpa arter som växer i miljöer där de lätt kan sprida sig.

Länsstyrelsen ansvarar för tillsynen av lagstiftade invasiva främmande arter.

Håll koll på vilka växter du har, köper eller ger bort

Vissa arter är, enligt förordning (2018:1939) om invasiva främmande arter, förbjudna. Exempel på förbjudna arter är gudaträd, jätteloka och jättebalsamin. Dessa får inte spridas och måste bekämpas. Det finns också många invasiva främmande växtarter som inte är lagstiftade. De kan ändå kan bli ett stort problem för människor och naturen om de sprids. Exempel på dessa arter är parkslide, vresros och blomsterlupin.

Släng aldrig växtavfall i naturen

Släng aldrig växtavfall i naturen. Växtavfallet kan innehålla invasiva växter som lätt kan få spridning och tränga undan inhemska växtarter i närområdet. Växt- och trädgårdsavfall som kan innehålla invasiva arter bör läggas i plastpåsar eller -säckar och förslutas noga. Om det är små mängder kan du kasta det i hushållsavfallet. Är det mycket avfall är det bra att kolla med din återvinningscentral hur och var du ska lämna det.

Släng inte invasiva växter i komposten

Invasiva växtarter riskerar att inte brytas ner om du slänger det i komposten. Frön och växtdelar kan istället spridas när du använder kompostjorden. Av samma anledning ska man inte slänga avfall från invasiva växter i återvinningscentralens fraktion för kompost eller växtavfall.

Se till att exotiska djur inte hamnar i naturen

Exotiska husdjur, som vattensköldpaddor, vissa akvariefiskar och till exempel sibiriska ekorrar som släpps ut i naturen, kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter. De kan också bära på bakterier och parasiter som inte ska spridas till andra djur. Släpp aldrig ut exotiska husdjur i naturen – det är dessutom förbjudet!

Din båt kan sprida invasiva arter

En stor andel av de främmande arterna kommer med yrkessjöfarten – men även fritidsbåtar kan bidra till spridningen av främmande arter. Rensa och rengör alltid båten ordentligt. Låt den torka innan den används på en ny plats. Åk inte genom vatten med mycket växtlighet; då riskerar du att köra sönder växterna. Lösa skottdelar kan flyta iväg och bilda nya bestånd.

Du kan sprida invasiva arter genom fiske

Främmande arter kan spridas via agn eller smittade redskap. Därför får du inte agna med fisk, musslor eller kräftdjur från andra vatten. Alger, smådjur, sporer, larver, ägg och mikroorganismer kan fastna i redskap som nät och ryssjor. Rengör alltid dina redskap noga innan du flyttar och använder dem i ett annat vatten. Låt redskap och utrustning torka ordentligt innan de används på någon ny plats.

Illustratör: Li Rosén Zobec/Typoform

Invasiva arter på EU:s lista

Bisam, Ondatra zibethicus 

Gudaträd, Ailanthus altissima

Gul skunkkalla, Lysichiton americanus

Gulbukig vattensköldpadda, Trachemys scripta

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum

Mårdhund, Nyctereutes procyonoides

Sidenört, Asclepias syriaca

Signalkräfta, Pacifastacus leniusculus, på havochvatten.se

Smal vattenpest, Elodea nuttallii, på havochvatten.se

Tromsöloka, Heracleum persicum

Kinesisk ullhandskrabba, Eriocheir sinensis,)

Övriga arter med sporadiska förekomster i Sverige

Andra problematiska invasiva främmande arter

Blomsterlupin, Lupinus polyphyllus

Kanadensiskt gullris, Solidago canadensis

Mink, Neovison vison, Mustela vison

Parkslide, Reynoutria japonica, tidigare Fallopia japonica

Mördarsnigel, Arion vulgaris

Svarthuvad snigel, Krynickillus melanocephalus

Vresros, Rosa rugosa

Landskrona stads naturvårdsstrategi utgör miljöprogrammets strategi inom fokusområde ”Värdefull natur och hög biologisk mångfald”. Strategin innefattar ställningstaganden för Landskrona stads utveckling och bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Detta inkluderar bland annat skydd, utveckling, förvaltning, övervakning och kompensation av land- och vattenbaserade naturmiljöer, samt bevarande och utveckling av biologisk mångfald, rekreation och friluftsliv samt övriga ekosystemtjänster.

Syftet med naturvårdsstrategin är att den utgör en del av kommunens arbete med att uppfylla internationella, nationella, regionala och lokala styrmedel och ramverk kopplade till biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Strategin ska bidra till att uppfylla miljöprogrammets målbild inom fokusområdet ”Värdefull natur och biologisk mångfald” och på så vis även följa stadens riktlinjer för naturvård gällande till exempel grönstruktur, områdesskydd, förvaltning och kompensation. Dessutom ska strategin utgöra ett underlag för bland annat fysisk planering
(som exempelvis översiktsplan, dagvattenplan och grönplan), förvaltning och naturpedagogik. Strategin ersätter Landskrona stads Naturvårdsprogram som antogs 2006. Naturvårdsstrategin för Landskrona stad gäller för perioden 2024 – 2030.

Bin, humlor och fjärilar hjälper till att pollinera växter så att vi kan få frukt, bär och blomsterprakt. Sedan flera år tillbaka minskar insekterna kontinuerligt – inte bara i Sverige utan i många delar av världen.

Tillsammans kan vi vända utvecklingen med rödlistade insektsarter och se till att bin, humlor, fjärilar och andra insekter kan fortsätta sitt viktiga arbete.

Så här kan du hjälpa våra hotade insekter:

• Plantera blommor som insekterna gillar.
• Köp mer ekologisk mat.
• Skippa bekämpningsmedel.
• Sätt upp insektshotell eller insektsbar.

Även landskrona stad hjälper till. Utöver den stora ängen på Lundåkradeponin anlägger staden flera mindre ängar runtom i kommunen.

Läs mer om hur du kan rädda bina.

Läs mer om pollineringshjälp.

Fakta om pollinering som du kanske inte visste:

• En tredjedel av maten vi äter är pollinerad av insekter.
• Det finns cirka 300 arter vildbin i Sverige och en tredjedel av dessa är utrotningshotade.
• Man behöver cirka fem miljoner blomsterbesök för att fylla en honungsburk.
• Välpollinerade jordgubbsskördar är ungefär 20 procent större och bärens form blir mer symmetrisk.