Planprocessen

Detaljplaner tas fram enligt en lagreglerad process. Syftet är att säkra insyn för berörda, att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att förankra förslaget. Här kan du läsa mer om hur planprocessen går till.

Under planprocessen prövas om ett förslag till markanvändning är lämpligt. Enskilda och allmänna intressen vägs mot varandra.

Berörda myndigheter, sakägare, organisationer m fl får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget under samråd och granskning.

Planförfarande

En detaljplan kan tas fram med standardförfarande, utökat förfarande, samordnat förfarande eller begränsat standardförfarande.

• Standardförfarande – gäller för de flesta detaljplaner.
• Utökat förfarande – gäller detaljplaner som inte är förenliga med översiktsplanen eller är av betydande intresse för allmänheten, eller i övrigt av stor betydelse, eller kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
• Samordnat förfarande – gäller ärenden som även prövas enligt miljöbalken, väglagen eller lagen om byggande av järnväg, exempelvis stora infrastrukturprojekt. Förfaranden enligt de olika lagarna samordnas då.
• Begränsat standardförfarande – kan användas vid detaljplaner som berör åtgärder av mindre betydelse och där samrådskretsen är liten. Förslaget godkänns då under samrådet.

Planuppdrag/planbesked

En planprocess kan starta på olika sätt. Markägare och exploatörer kan söka planbesked när de behöver en ny detaljplan för ett byggprojekt. Staden kan även själv initiera en detaljplan. Stadsbyggnadsnämnden beslutar om planbesked och planuppdrag. Ett samarbete inleds mellan planavdelningen och byggherren där skisser och annat underlag tas fram.

Program

Ibland kan arbetet med en detaljplan inledas med ett program. Det görs för att möjliggöra diskussion om projektets inriktning eller för att utreda förutsättningarna för ett större område. Ett samråd genomförs för programmet där berörda får lämna synpunkter.

Samråd

Efter beslut om planuppdrag och eventuellt programsamråd tas ett förslag till detaljplan fram.

Planförslaget består av en plankarta med bestämmelser och en planbeskrivning som beskriver förslaget, förutsättningar, konsekvenser och planen är tänkt att genomföras.

Om planen innebär avvägningar mellan flera olika intressen kan arbetet bli omfattande. Ofta behövs ett flertal utredningar, exempelvis för bullerstörningar, dagvattenhantering, risker, trafik eller kultur- och naturvärden. Om detaljplanen bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till planen.

Planförslaget samråds med länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, kommunala nämnder och bolag med flera som berörs av planförslaget. Sakägare, bostadsrättshavare, hyresgäster, boende, myndigheter och övriga som har väsentligt intresse av förslaget ges också tillfälle till samråd. Planförslaget finns bland annat tillgängligt på hemsidan. Ofta hålls ett samrådsmöte för berörda. Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Granskning

Planförslaget bearbetas och kompletteras efter inkomna synpunkter i samrådet. Sedan ställs förslaget ut för granskning och alla berörda ges åter igen möjlighet att komma med synpunkter.

Den som inte senast under utställnings- eller granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter på förslaget kan förlora rätten att överklaga.

Efter granskningen sammanställs och besvaras alla inkomna synpunkter i ett granskningsutlåtande.

Antagande

Efter granskningen kan endast mindre justeringar göras i planförslaget. Inför beslut om antagande av detaljplanen finns granskningsutlåtandet och det slutliga förslaget tillgängligt på hemsidan. De som lämnat synpunkter som inte blivit tillgodosedda meddelas om detta.

Vid standardförfarande antas detaljplanen av stadsbyggnadsnämnden. Vid utökat förfarande godkänns planförslaget av stadsbyggnadsnämnden för att där efter sändas vidare till kommunfullmäktige för beslut om antagande.

Laga kraft

Detaljplanen vinner laga kraft tre veckor efter att antagandebeslutet (justerat protokoll) har kungjorts på stadens digitala anslagstavla. Detta gäller om planen inte överklagas.

Överklagande

Den som är missnöjd med beslutet kan överklaga det. För att kunna överklaga ska man ska vara berörd av förslaget och senast under granskningstiden ha framfört skriftliga synpunkter som inte har tillgodosetts.

Överklagan prövas av mark- och miljödomstolen. Överklagan ska ha kommit in till kommunen inom tre veckor från det datum som beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Om överklagandet har kommit in i rätt tid skickar kommunen det vidare till mark- och miljödomstolen.

Genomförande

När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastigheter som överensstämmer med den nya planen bildas och därefter kan bygglov ges och allmän plats (gata och park) byggas ut.